Det här är mitt livs vakcraste vinter. Jag myser innombords varje gång jag ser ut genom ett fönster, går över Hallonbergens vita gångstigar eller bara andas in den kalla luften som visserligen ibland får näshåren att frysa. Och vackra saker gör mig lycklig och de gör att jag vill prata om dem och tänka på dem. Inte då så konstigt att vädret, som ju är ett klassiskt ämne för småprat dök upp i årets första möte med Solnafolkpartiets Anders Ekegren. Apoteket i Solna en vanlig vardagmorgon. Jag letade näsdukar (en annan bieffekt av kylan) och han jag-vet-inte-vad.

-Så när kommer klimatförändringarna? hördes snart en kanske skämtsam komentar.

-Se på forskning. De säger att de redan pågår.

Och jag undrade inte förrän senare över hur dumt det egentligen är att ifrågasätta klimatförändringarna bara för att vi upplever den kallaste och vitaste vintern på jag vet inte hur länge. Men så insåg jag att det ju representerar det allra dummaste tankesätt av alla – det om att det måste gå åt helvete innan problemet erkäns och på allvar tas om hand.

PS. Nu ska jag väl säga att Anders nog inte alls är lika illa som sina moderata kollegor. Jag tror nog att det mer var ett skämt och att han tar klimatskepticismen med en liten eller förhoppningsvis lite störe nypa salt.